Znogge

21 februari 2018 10:49

tack och lov så fungerar det inte så längre, i alla fall inte på vår skola. Det är lärarna som väljer och oftast så får de olika halvklasserna spela mot varandra. Smidigt och bra för ingen ska känna att den alltid blir vald sist. Idrott kan vara ett känsligt ämne men tanken är att alla ska kunna vara med för det viktigaste är att röra på sig. När vi har turneringar räknar vi inte poäng längre utan alla lag möter alla.Det tycker eleverna är riktigt tråkigt för de vill gärna vinna.

Kram och ha en härlig onsdag!

Gunnel

21 februari 2018 12:45

Jag minns också när det skulle väljas lag i skolan. Jag var inte särskilt duktig i brännboll så jag blev ofta vald bland de sista. Det var ju en slags mobbning i sig, som lärarna struntade helt i. Idag är alla mer uppmärksamma på fenomenet, men det finns tyvärr kvar ändå på många ställen. Kram

Preciosa

21 februari 2018 12:48

Hej Wiolettan!
Usch skidtävlingar i skidor var det värsta jag visste. Oroade mig i månader...Vi hade ju inte skidor so andra,vi var fattiga och hemsydda fula vinterkläder. En gång fick vi mor att ljuga att vi var sjuka och hade ont i halsen...Så skönt det var. Men allt som hade med boll att göra var kul. Valet av lag var dåligt. Var mest killar i byn.
Kommer också i håg när min dotter var ca 7-10 år , hon fick inte spela på matcher mot andra byar...Hon var inte särskilt dålig...
Jag tog ur henne från klubben direkt.
Ha en bra dag! Och stjärnor finns, som man kan lita på.
Kram P ♥♥

Lena

21 februari 2018 14:40

Ja du, på min tid var det åxå eleverna som fick välja lag :( jag var minst i klassen & "klenast" & fick alltid stå där till sist, mins ångesten & hur ledsen jag alltid var... men en på Brännboll om vår/somrarna, då blev jag tidigt vald, för jag var en hejjare på att slå bollen långt!! ;)
Uch ja, lagtävlingar är ett elände, säkert än idag, även om i alla fall elevernas egna val är borta.

Gratängen ser riktigt god ut!! :)) jag vet hur det kan vara att inte behärska matlagningen, min man är totalt okunnig i köket, men å andra sidan är han annars en allkonstnär av rang :)) & jag kan laga mat, sylta, safta, baka osv, om jag får säja det själv, så är jag skitbra he he ;) följer så gott som aldrig recept, eller endast vid typ kakbak, mat & annat pyttsar jag bara på med vad skafferi & frys har, kryddor osv ;)
Ni skulle kunna göra en liknande gratäng med fryst broccoli! jättegott :))

Varm stor kram! *hjärta*

Augusta

21 februari 2018 22:23

Vilka minnen du har? Både positiva och negativa. Att välja till sitt lag gör ju fortfarande de i Amerikanska mästerkockstävlingen. Inte trevligt att bli sist vald där heller. Tror vi här hemma har mer slutat med det.
Kram

Kicki

22 februari 2018 08:17

Tack znogge, att det inte är så idag. Själv var jag också duktig på idrott.
Härligt att läsa om dina minnen.
Hjärtekram till dej

Ditte

22 februari 2018 14:55

Visst är vänner,riktiga vänner viktiga. Och de växer inte på alla träd heller.
Sportintresserad har jag varit i hela mitt liv och tävlat en hel del både i friidrott, simning och skidåkning - utför och på längden. Basket och handboll har jag spelat i lag och tävlat. Men mest blev det fri idrott och där sprintersträckor.
Intressant att läsa om dina erfarenheter av tävlingar och att du tog ut dig så mycket.Du ville ju vinna. Vet aldrig att jag mådde dåligt av att ta ut mig och kan ju idag inte heller fråga...

Vad gäller detta med brännbollslag och andra minns jag ockås detta med att bli vald, utvald. Och redan som liten, trots att jag ofta blev tidigt ald, tyckte jag att det var så hemskt för de som stod kvar. De som inte blev valda. Tror nog detta sedan länge är borta. Hoppas i alla fall. Vet att jag gikc hem och klagade och pappa då gick till skolan för att tala med läraren om att det var bättre att lotta lagen. Och det hade effekt. Nån ordning fick det vara.
Stor kram och många tankar

trollet

23 februari 2018 15:16

Jag blev vald sist men det var mest för att jag inte ville vara med alls...

Bosse Lidén

24 februari 2018 10:56

Vilken dramatik det måste varit i skogen. Även storstjärnor kan köra in i väggen. Usch! Det såg läskigt ut när Charlote Kalla tog sig fram i slowmotion. Orsaken visade sig vara hjärtflimmer. Vad duktig du var. Det är en konst att ta bollen med en hand. Det var först när jag blev vuxen som jag insåg att det måste känts läskigt att bli vald sist. För oss var det ett naturligt inslag. Minns inte att någon blev mobbad offentligt. Men vad som rörde sig i deras huvud gick inte att utläsa. På hemmaplan var vi ett stort grabbgäng. Jag var duktig i ex. fotboll men "bara" näst bäst i kvarteret. Därför vann andra laget 9 gånger av 10. Därmed lärde jag mig att förlora. Fast det kunde jag sedan hela min barndom med en bror som var 9 år äldre. :) En pedagogisk ledare/lärare ser till att det blir jämna lag utan att dra in kvaliteten oralt. Men spelar man i en riktig tävling/serie i en klubb/skollaget tycker jag fortfarande att de som är bäst ska spela. Andra kan vara duktiga på annat.
Hur bra blev din kompis? Kom hon med i STORA tävlingar?
Kram Bosse

Lena i Wales

25 februari 2018 11:31

Jag följer inte alls OS.
Roligt att läsa om dina sport- och idrottsminnen. Känner igen en del.
Jag blev alltid sist vald i brännboll för att jag inte kunde ta bollar i utelaget och inte kunde slå i innelaget. Däremot var jag mycket snabb på att springa. Gillade aldrig brännboll i skolan.
Gymnastik var jag mycket bra i och är fortfarande mycket vig för min ålder, dryga 60. Sitter alltid skräddare och kan klia mej med stortån i håret, om jag nu skulle vilja det, hi,hi! Och få ner handflatorna på golvet utan att böja knäna.
Man kan inte vara bra på allt, men alla är bra på något!
Önskar dej en skön söndag!

gun

25 februari 2018 18:01

Vänner är viktiga och dom ska man vara rädd om. Idag är lärarna mer medvetna om situationerna än förr eller också brydde de sig inte på det visset som idag. Men det finns nog många barn idag som far illa ändå. Tyvärr! Kan tänka mig dramatiken kring skidstjärnan "Wiolettan":).
Kram gun